3,4
METYLEN
DIOXI
MET
AMFETAMIN.
Ej ren psykedelika, utan centralstimulerande empatogen med viss hallucinogen verkan. Vad MDMA bringa är svindlande serotoninutsöndring - vilket sålunda ge moloken avtändning när lyckodepåer har dränerats. Men: för mig kickar det inte. Har vid ett antal tillfällen förtärt fläckfria kristaller (även dos för 2) samt Ecstasy (E: tablettform med oklar halt av faktisk MDMA; ofta utdrygat med amfetamin & koffein) & kan inte känna vare sig berusning el. avtändning.
Ej ökad empati. Ej ökad glädje. Ej ökad sexuell suktan. Ej ökad intimitet. Ej heller sinat sänkt, sedan. Pur fakta: ej MDMA-effekt. Det grämer ej, men väcker stor nyfikenhet gällande vadan skälet (ty skälet är inte medikament - är medikamentfri - vilket normalt kan störa). En Sebastian berättade för mig att det vanliga i det ovanliga (overkan) är att kvinnor är i majoritet av människor som inte kan förnimma MDMA.
av ENOCH BOLLES.
H U R U .
NINJA TURTLE-E:n peakade utan serotoninparad, handgranaten exploderade smått (ty dess andra verksamma substanser + lite kokain) & MDMA i ren form har inte rusat mig; ej glädje & aldrig tillstymmelse till intim empati, musikfröjd el. eufori. Erfaret är jag näst intill likgiltig inför drogen.
Hypotes är att den cerebrumegna neurokemin i redanskapad lycka - ty jag är en människa som i stort är till freds & gladlynt- svårliggör kristallernas syntetiska yttring.
Raves motbjudande skrikiga kulörta kuliss & el (lekt vara en elektrisk impuls-ballerina i vår hjärna el. ett rymdskepp, till liten nytta), hysterin i psytrance & denna drogs ickeverkan i mig har mig att se att denna neonvärld inte är för mig. Ser du mig i vimlet dansa E-isk kan du istället antaga att jag är spiknykter el. SYRAD.
L E V A .
Orus är ointresse: ingenting skrivet.
O M .
Kommer.
ALSTER.
ELLE.
16o3
I vårvintras spenderades fredag tillsammans med X, sedan uppbrott ej socialiserad med (bortom att VI o15.o8 fann oss på båd klubb & loppmarknad; synkroniserade samvarosmulor). Sol: ärligt samtal vid kaféyta. Luna: kristaller förenat med 2 av Z kamrater, i gemytligt hemutrymme. När männen rusades förstods (förväntat) att jag - sober i sinne - likt förr var effektavvikelse.
Av tidigare prövokvällar var dock detta den situation vid vilken det var som mest genomträngande. Ökat lugn i gemenskapen, om än att männens avspändhet var influens utöver den druckna kemin. Även ökad fokus på intresseområdena romantik & erotik, ej i kropp - inte kåtma - dock i knopp: babel om HAREM & DYNAMIK samt än mer iver än nykter, för uppassning - att servera pepprigt gurkmejaté & massera dessa herrar svävande på narkotiska moln.
Morgonen efteråt var jag även medveten om minnesluckor & att vad som var ihågkommet var vad som var av relevans att minnas. Z & jag samtalade än mer, än ärligt. Om varför han inte besvarat mina vitflaggande vänskapsbrev (allt för arg, allt för tänd) & vad vi behöver lära oss (han: att kanalisera dominant kraft, jag: underkastelses delikata gränsdragning). Luxuöst att dela sådan förtrolig, kristallinducerad stund med en människa en har hållit mycket kär (vilket jag än gör - som varelse: ej mer erotik\romantik), men genomlidit infekterad - BLODIG - separation från, där man inte kunde möta varandras ögon.
Ett avslut.