'PSILOCYBIN.


Dessa rader få ty blott upplevt psilocybin vid ett tillfälle (inmundigat vid ytterligare ett: sällskapet i rus, icke jag). I dess visuella, barnsligt lekfulla & djuriska sensualism är det dock ett av mina absolut vackraste rus & jag är nyfiken på vidare erfarenhet av magiska svampar. Dessa jämföres ofta med artificiella psykedelien LSD, som jag har mer omfångsrikt kunnande av (1O+ trippar). Svampen fann jag desto mer visuell & mentalt insugande, naknare.


Oskuldstrippen.
o8o8.

Rysning rubbade balans, svankande i oral pose: »Det händer saker i min kropp«. Mina läppar nuddade penisroten. Ytterligare en törn av min balans fick mig att skälva till. Bädden kändes som en av vattensängarna jag under 90-talet vältrade omkring i. Öppnade min blick, vände mig om & kände mitt ansikte stråla ut i ett nyfiket, utforskande & förväntansfullt leende ty hans hy var rapsfält, läpparna mandarinskalsfärgade, könsorganet ståtligt solrosgult. I ögonen strålade böljande, sjöglimrande regnbågar. »Dina pupiller är enorma«, fick Tåmmpi sagt, & jag bara gav ett fnittrigt svar, för fnittra var allt jag kunde göra & det gjorde jag med råge & bravur även under mitt tramsiga försök att ge svar på tal: »Du ska inte säga någonting! Du är helt jävla gul, & så har du bögbågar i ögonen. Så du ska bara hålla käften.« Mina pupiller var sannerligen enorma. Tycktes som om dom önskade växa sig än större & tränga ut ur mina ögonhålor. Överge mina drogrodnade ögonvitor, slita sig ur iris, rinna ned för mina kinder så som korpsvart smink droppar vid sorg & panik. Mun mötte mun.

Tomblängandes, tecknade, stora ögon med vackra dockögonfransar låg likt tappade popcorn utspridda över sängen, i hela boningsrummet, & över mig med ett öga utplacerat i mitt högra armveck: »Fan vad många ögon det är överallt.« Vid marijuanarus kunde jag stirra sönder en synvilla, känna ögonen fladdra till & träda in i ett diffust landskap av hallucinationer. Vid det bergshårda & för ögonen värmeböljeuttorkande fokuserandet stannade rusat sett av, befäste sin existens i mitt medvetande, istället för att i högt tempo skena fram & konstant skifta skepnad. Att få tillträde till ögas dimension av drogillusioner krävde koncentration att fokusera; koncentration jag nu saknade då jag roterade ett stånd mot chokladsjöstjärnan för att i nästa sekund gräva med fingrarna i min mun & visa att  »Titta, jag har så jävla mycket saliv!« Saliv som glimmerskimrade i såpbubblefärger över mina våta fingrar.
 


 

HAWAIIAN BABY WOODROSE.


Likt psilocybin för okänt - en tripp, bara - & likt psilocybin nyfiken på fler resor; dock då som té, i lagom dosering. Egyptiska synerna under Hawaiian Baby Woodrose influens har haft avsevärt inflytande i min idévärld.
 

Mydriasismusiksatt natt.
o812.

Pirat & papegoja på platt kartong sällskapade av påminnelse om klockslaget vi inmundigade - tuggade träkulorna, tuggade saliv, tuggade stor stund - frön. Kamraten min kände av min våta tunga & läppars muskulatur, men inte Hawaiian Baby Woodrose & jag tyckte mig ha fastnat i psykedeliens fnitterfarstu. Vi tog mer, & tålmodigt väntade vi. Ytterligare mer, & tålmodigt väntade vi. I sängen, där han studerade den vackra diamantormsskinnlampan & sitt smältande ansikte, var fröjdesamt men på golvet krälade jag med röda slingor borträddade från spyhinken; välkomnad till helvetessmärta. 

Omhuldad av armar vred jag mig vilt mot det fysiskt onda. Å ena sidan berusad, å andra sidan ej; det var för mig fritt att vara klar som kristall el. borta som ingen annan, som om trippen hade en av & på-knapp. Valde på - LSA-jorden dränkte plågan något, gav viss distans från förgiftningen som stormade. »Jag känner mig som en fisk« mumlade jag & rullade runt. Såg en silverfjällad fisk i tanken. »Jag känner mig som en hund.« Framför min inre blick såg jag nu en blodhund med karaktäristiskt dyster uppsyn. Ögonen kisade av utmattning. »Jag känner mig som en kattgnugurka« & den hade lösnäsa i plast & jag placerade galla i det grå.

Ont gjorde det. Det gjorde så förbannat ont & var sekund var katastrofal. Halva natten var passerad då pinan dämpats & en fokus på trippen tog vid med visioner innan den klingade av i att skarp blick skådade bananflugor & innertakets spruckna struktur. I blixtar nåddes jag av rundade lerplattor där snirklande mönster inristats & en mäktig symbolpråksfylld metallcirkel i kopparton & en hieroglyfisk pyramidvägg befann sig eldat upplyst i mitt sinne. Påträngande. Kortvarigt. Jag låg förundrad. Förändrad.

 

 

 

DMT CHANGA.


C12H16N2.
15o721.

Ursprungligen är vi geometri, inte encelliga organismer yppa frukosten kryddigt lakritsvatten, gurkmejarot, körsbär & kristalliserad bark att röka. I interdimensionell väv vi vara bestar yppa en efterglödande natts DMT i vilken jag fann mig vaknad face down ass up & lår spridna, skövlad av astral hunger i ett elektriskt kukkluster bestigande min vridna kropp.