4 år från denna juni kom Juni, i form av ett föl på fina unga ben. till vår jord förlöst av moder Joline. Denna juni sågs hon med broder Julius, under uppvisning vid ridklubb i Boden; nordsveriges hästtätaste kommun. De tre svenska varmblodens ägarinna, min moster Marja, blev belåten när Jolines avkommor rankades vara förstklassiga.

För mig var det muntert att se en stor Juni förr sedd som ett busfrö till föl, i sällskap med sin ståtlige broder i nougat.

Hästbitna Marja hyste vid min nedkomst - som det första av Kallio-systrarnas flickebarn - hopp om att likaså jag kunde vilja umgås med pållar, men under min korta era inom Kalix ridklubb visades mer kärlek vid kel med Ponderosa-stallets kaniner, än gentemot Bronzo & Othello vars grimmor & sadlar gav mig huvudbry, & stora kroppar skrämde.

En av de mysigaste stunderna i mitt liv är ändock när vi i juletid for fram med släde, i sagolikt vinterlandskap. Som bruksdjur är hästen ett varmt, starkt underdjur som jag gärna ha i hage & skog - samt kullersten. Nog har det hänt - ty Marja drömmer så som vi visa om gårdsliv - att jag har fantiserat om att hon, som förr haft stall i drift & nu har tre förtklassiga djur, skall leva på framtida gemenskapsgården, & där ansvara för brukspållars väl & ve. Ynnest!