o19o619

Svea nationaldag röjde blodsälven moders & mitt ärliga arv; hon spelade finsk tango & jag svassade omkring i skrud vars rutors ton i tusensjö & kalk. Begäret för blåvitt släckte vi tillsammans med mormor Anneli & norrbottniskt gästande Azemine, när vi mer sen juni korsade gränsen, Haparanda/Tornio; till melodia av finsk tango, i tyg av blåvitt; sinivalkoinen.

Tornio ARBORETUM är en vacker botanisk park vars mängd av bleka björkar kontrasterar rosa rhododendron, & Ortodoksinen kirkko är ett stiligt snickeri (skåda: RAJA) kontrasterande omgivande dystopiskt skurna byggnadsgestalter. Också ovanfotografiets blåståt är ett imponerande undantag (skåda: LAPPI) av byggnadskonst.

Ödets tragiska ironi, att den ryska armén under seklet 17oo brände ned Tornios samtida träskapelser & av Tsar Alexander I år 1825 förärades en militärkyrka, som sedan historisk aska är ett av få granna verk att skåda. Allt ter sig i dag osedvanligt tokigt: en rysk kyrka är belägen på finsk mark & i motsträvig oflit restaureras den av araber.

Krigsspår tog än vid vid Aine taidemuseo, som presenterar finsk - särskilt tornedalsk - estetik & historia, utöver kamp även berörande allmoge & gränshandelsepok. Det hade mig stort stolt att få höra att en avlägsen släkting burit framstående roll vid initiativ för muséet, likaså att få se mödernets hembygds rika tidevarvsskildring - en historisk rikedom sorgesamt nog osynlig vid blotta beblickandet av det moderna Tornios anskrämliga konstruktioner & feta herrar.

Beläget om svenska sidan är kafé Taavolagården en pärla, som sommartid huserar spräckliga ankor - & vid tid för vår visit en oklanderlig hallonkaka som njöts med grädde. Som en karaktär sade till Azemine & mig, vid ett i ort & tid skiljande kafé, så skall inte den generösa grädde som bevarar kindernas ungdomliga äppelrondör, dumt förglömmas.