m a j m å n e

Hon ser, hon ler.

De vid födseln mörka ögonen ljusna i en gloria omkring pupill; det ljusaste jag vet är hennes blick & den liknar en solförmörkelse. Hennes ljusnande ögon finner sin mamma. De är vakna.

Efter ~3v väcks mungipor & glimt i blick; hon ler så smått medvetet. Kvällen inför 1-månadersdagen flätar jag mina lockar inför natten; åt detta ler hon stort. Dagen därpå, 1 månad prick, ler hon som en hel sol med hela det lilla kerubansiktet

& hennes mamma ler av lycka.

Hennes knorrande läten, hennes njutliga diljud - melodiska; en sång, en klang - en klang mot mitt hjärta. För mitt hjärta - för mitt hjärta älskar, för allt är kärlek.

Mörkt blå ögon: klara källor. De släckte min törst för mer. Jag älskar intet mer, intet annat - än allt & än detta.

Allt är kärlek,

berättar jag för mitt barn, & hon ler när jag låter henne veta. Hon lyssnar, med öron i alvudd & djuriska fjun. Små antenner.

Mors dag.
Min första.
Vår första.

Lilla bebbas stora papa hälsade på; med sig hade han choklad som jag inte kunde äta, för bebba var kinkig med komjölk i dimjölk.

Det serverades chokladbollar & fulkaffe. Med så få kaffedrickare som jag känner så har mitt hushåll än ej propert kaffe; dock finnes det svarta Assam-téet, för den vem kräver koffein. Han krävde dock intet utan var nöjd med det lilla

& han smekte det lilla livets lena hjässa. Höll henne i famn. Han såg att hon är hans dotter.

Det var ett gott avslut på en god maj månad, under vilken vi allaredan vid 2-veckorstiden besökte Bogesund & Bergianska trädgården, tillsammans med Elsa Marias mommo & bumbimorfar. Barnet sov i godan ro när hon inte åt i godan ro, undertiden mamma Marielle njöt Parkvillans godsaker & Edvard Andersons växthus med kulörta plantor, trädhöga kaktusar & lena blomblad att smeka mot lillans lena fossing;

att smeka lillans lena fossing.