I sektion HAN & HON skrivet om att Befalla respektive Bifalla (rubriker jag rekommenderar den vars nyfikenhet väcks, att läsa). Likväl som i härskrift får fysisk fostran i famn, i egenskap av arketypisk version av detta, exemplifiera. Tror till fullo att traditionen av nogsamt mätt mått av öm aga skulle göra mången romantisk bindning gott.
Det är outsinligt tragiskt när en Kvinna vill trotsa fallenhets begär för fysisk fostran, som hennes natur ger distinkt uttryck för när hon kittlas av sexuell stränghet under så kallad lek, i bädden där hon ändock inte kan undfly att allvaret i sanning är genomträngande närvarande - ty under sexakten är våra masker placerade på nattduksbordet. Vi är i all bemärkelse nakna inför den vi omfamnar.
Lika outsinligt tragiskt är det när en Man inte förmår förhålla sig till denna skärpande dominans som hon - så som mången av kvinnor, i skild mån - behöver, & han lika så lockas av; en symbiotisk längtan efter att uppfylla varandras natur. Av klenmod vänder sig den vilsekomna mannen till pornografiska substitut; försummande den älskades fostransbehov & egen böjning - i förlängningen hela förhållandet, sängkammarlekar & - när den uppdämda energin inte finner annan utväg - konkret misshandel.
Att bortom proportion attackera & skymfa, är ren misshandel. Det är ett klent agerande som urholkar kärleken till en person, tilliten i en relation, samtidigt som det underminerar respekten för den som höjer hand el. bär giftig tunga - ty denne visar sig labil; den ledsagande att höja blicken mot skall obestridligt inte vara sådan tok. Den vansinnige är ett farligt sällskap som en skall få skörda destruktiv frukt tillsammans med, om en slår följe.
En mans välvilliga aga av sin kvinna skiljer sig markant från vansinnesdådens illvilliga karaktär, i vilka han angriper för att bryta ned. Ej uns av kärlek, ej uns av förståelse, finns vid sådant dåd - endast fragilt ego, framträdande skuggpsykologi & odisciplin vittnar det om, när han agerar utom sig som vid otro fastän endast smärre missöde.
Den ömma agan väcker ofta modernitets förfasade reaktion, men moderniteten har likaså omstöpt den ömsin hårdhänta handen, till en brutaliserad & förvirrad perversion där mannen skall plåga kvinnan sexuellt & kvinnan skall inte veta vad hon har gjort för att förtjäna det. Den vardagliga husefriden har blivit till en fetisherad piska invid sängen.
I ett förhållande där dynamiken dominant Man & undergiven Kvinna är central, kan paret med fördel fråga sig om deras inre begär inte ger klang av annan - sedan urminnes tider traditionell rådande - önskan, än att blott & bart fetischeras.