Luna Aldebaran
FUCK dina psykologi A-floskler & att du tror dig vara bättre än mannen som bar hand på mig; se på dina händer, dom är skitiga av andras blod då den Estrella-påse du greppat i näve förvandlades från illusion till verklighet & förblödde av ditt flinka chipsknyck. Det 'normala fredliga' maskineriet av människor på rad i kö, äta jobba sova dö är inte är fredligt - vi är fostrade in i en normaliseringsprocess som misshandlar oss & vi är barnen till dess sociala arv; därför som vi skadar varandra.
Om duperad, om sviken.. jag har ingenting av äkthet att förlora; hedern kan ingen krossa, stjäla eller beljuga. Allt som är av värde är allt som ni aldrig kommer att kunna ta ifrån mig. Jag är den trotsiga snorungen som skallar att kejsaren är naken ty kejsaren är fienden men är du min medmänniska sitter vi i samma himla båt, i samma satans värld. Ro, för guds skull. För vår skull. Låt oss nynna ikapp & spegla oss i varandras svett. I mina saltina pärlor kan du se det, i ditt blodiga grepp om åran likaså, & när vi vadar i varandras blickar tycks det vara glasklart att aldrig någonsin kommer du att kunna svika någon annan än dig själv.