Kamp.

Världfärd.

in ,
 

Luna Jupiter

 
 
 

Arla november ske eskapad Kalifornisk vänvisit - Yosemite. Oregon. Grand Canyon - fram till nyår. Rider kvasiskt motvilligt en form av global-fixas våg svår att ej vätas av, när dess cyanidtoxiska vatten strila ned - & paraplys (så också Paralys) beståndsdelar skövlas i Afrika, hopfogas i Asien, fraktas till Europa för mig att förhoppningsvis förmå fälla fram i Amerika - över oss, & allt sker någon annanstans, med någon annan. Svep. Svep. Svep.

 

Gräva mull för rosengull i Svea ge flateblåsor, dock; fogligt anammad kultur faller mig ej på läppen - & läpparna de mina torde för massa smaka beska, ty yppa vad anses föråldrat - rent av vidrigt, återspeglat i att jag å min sida anser värdegrundsmässigt strömlinjeformade soyaherrars åsikter ohälsosamma, flickaktiga & rent av dumma - & karl vilken är dummare än jag är emellan FJÄLLBJÖRKspiror innersta krets av Helfvete. Men, vad vill hen-soldat i sådan vidrig varelses kropp att göra, ens - om icke självet åtrå frigörelse; att åter bliva natur.

 

Resaera - fjärran bergsmassiv & sociointeraktion - givit insikt att gräset kan vara grönare i annan dalgång, & i annan dalgång hörs alltmera om Sverige - föregångslandet - som en form av makabert rike - Asensualitet. Fetma. Klemighet. Tydligt självdestruktiva trendenser; referensram för narrspel. Att vi är ett flängande folk utan att övergripande förstå hur vår profil te sig i horisont, är uppseendeväckande & tyder på vanföreställd Narkissos.

 

Älgrikes skevögdhet är dock inte älg - vilken törsta, sluka giftkällan ur & naturligtvis uppvisar symptompastisch - att främst beskylla, ty skäl varför Världen är oss så åtkomlig - att konsumera: perifer produktion & Insta-SOMA-gramme-äventyr - även skäl varför vi är så åtkomliga för Värden, vars signatur lysa grällt.

 

Globalt leverne i samtid icke för orbisdjur, utan för profitörer tryggade av Tellus som ett slags homogent skövelskafferi, fabriksgolv & galleria där monokulturella världskonsumenter (inte multikulturella världsmedborgare) inkluderas vanka av & an, likt välsmort ansiktslösa beståndsdelar inom maskineri konstruerat för kognitivt slaveri. Markens gröna skiftning ej endast beroende av personligt tycke för nyans, utan av näring. Samt gift.

 
 

Frid är fred.

in
 

Luna Aldebaran
Mercury W

 
 

Internationella fredsdagen. Vi hävda vi fred vill ack ock ändock talar vi icke om vad krig är. Krig är en industri, ej frikopplad övrig industri & dess spelregler; expanderande, i territoriell & ekonomisk bemärkelse. Sveriges position inom vapenexport är, liksom vår bisarra eftergivenhet, välkänd & den passiva åskådarens roll i ett avkrävande nederlag obestridlig.

 
 
 

Existerar omvärld för oss att interagera med, el. blott endimensionella kulisser (DRÖM 15o53o.)? Kan det vara så att vi inte befinner oss i teatersal utan realitet, där vi ej av hänsyn behöver tiga inför spektaklet utan gott kan skalla att Kejsaren - när hans osanna sammetssärk berömmes - är naken! & för all del få den näpna prinsessan att negligera den inbillade smärtan av ärt i hennes sköra ryggslut?

 

Inget sant skäl att lyda det hyssjande fingret finnes.

 
 
 

Fredsflagg är denna sagofars riven itu, i vaj i verklighetens vind. Fred är Ansvar; förståelse för krigets premisser samt autentisk vilja att omdana för jordisk frid. Slaveri är inte frihet & okunnighet är inte styrka;

 

KRIG ÄR INTE FRED.

 

Frihet & kunskap är inte vad rådande pyramidala samhällsanda fostrat oss för - sålunda är fred ej heller vad som menats ske. Om än, att bomberna ej fälles inom vår gräns; ändock finnes här strategiska marionettfingrar - ändock äro vi schackpjäser & vår violetta ljunghed har målats i konflikters rutor av svart & vitt.

 
 

Kittel.

in
 

16o7

 
 
 

I kampanjtidning för asylrätt (exemplar jag tog unikt med herr Gustafssons irritation bläckad; först när jag läste förstod jag att det ej var avsett) står skrivet att fientligt språkbruk samt skifte i problemformulering kan tydas i samhällsanda:

 

I rapporteringen kring de misstänkta* övergreppen i Köln lades faktagranskning* & källkritik* åt sidan. Den ensidiga rapporteringen pekade svepande ut marockanska barn*, afghanska ensamkommande* & flyktingar* i allmänhet som skyldiga. Detsamma skedde i relation till en rad festivaler på olika håll i Sverige. Rapporteringen* fick en direkt konsekvens när en rasistisk mobb gav sig ut i centrala Stockholm för att jaga ensamkommande & minst en tonåring misshandlades blodig.

 

* Att sympativäckande beskriva bovar vara stackars ensamma flyktingbarn beskyllna av eventuellt blåljugande offer (övergrepp samt utnyttjades trovärdighet erkännes ej till fullo, utan ses vara misstanke om övergrepp samt skildringar att kritiskt granska) är djupt kvinnofientligt. Att styckets punkt är fasa inför konsekvens av rapportering av dessa brott & ej brotten i sig allenast groteskt. Skribent Maya Abdullah sviker sina medsystrar.

Att framträdande problemformuleringar till ringa nytta är, är dock sant. Ty få kittelen i kok - strid: Vi mot Dom - så som sannolikt menas ske, är att likt idiotiska biopjäser spela ursprungliga problemkonungar i händerna - att svika våra medmänniskor; & oss. Våldtäktsmannen ett förbannat erbarmligt kräk att prygla, men föga grundmässigt ödeläggande fienden.