Så höljde min nymph, på Floras Fest.. / Ett enkelt & skiftadt flor.
C. M. Bellman, 174O - 1795.
o19o5o9 I körsbärskimonon, som mor så gärna önskat att vi sedan hennes födelsedag har delad vårdnad om stycket.
o19o512 Under körsbärsträdet, som jag vid mognad tack & lov kunnat nå de mörkast röda från, högväxt som jag är.
Flora: i den romerska mytologien: blomstergudinnan; i modernt spr. ofta ss. poetisk personifikation av naturens förmåga att alstra blommor. Floras barn, blomstren. Stiernhielm.
Flor: tunn, lätt, mer l. mindre genomskinlig vävnad av siden l. halvsiden l. bomull l. linne l. ylle; jfr CHIFFONG, GAS, KRÄPP, TYLL; ofta om ett för sitt ändamål avpassat stycke av en sådan vävnad. Band av glest flor till garnering av damhattar. Ljuskronor & speglar voro under sommaren omlindade med skärt flor till skydd mot flugor & damm. Tätt flor. Svart flor användes i synnerhet till sorgdräkter. Lätt, tunt som flor. Någre småsaker till H:s M:tz & Frökens behoff i floor & lärefft.
Töcken: om oklarhet l. disighet i luft(en) som begränsar l. skymmer sikten (för ngn); dimma, dis, tjocka; äv. om sådan oklarhet osv. förorsakad av rök l. stoft o. d.; förr äv.: sky l. moln. Strax föll vthöffuer honom tökna & mörker. / SVENSKA AKADEMIENS ORDBOK.
Flortöcken: poetisk benämning för den starka blomdoft som vilar över våren, likt ett skirt flor av floras doftpartiklar, som kännes vara omtöcknande. Vi vandrade in i ett flortöcken & det doftade så ljuvligt att det var som om berusande. / Rándottir.
o19o52o När pärombloms knoppar brustit. De vårens blomster vilka generöst sprider flortöcken har jag hungrigt nosat på & de doftmässigt försynta; körsbär & päron, har förevigats i kameraöga.