Arboretum.

Arboretum, cirka 3OO trädarter samsas på 3 hektar finsk mark.
Kallioputaankatu, 95420,
Tornio, Suomi.

o19o619 Pose i Tornio Arboretum. Fotograf: Azemine.

Arboretum är ett precis upptäckt smultronsställe i Tornio - om än,så finns kanske inte specifikt smultron här; likväl en terrängskatt främst av grövre sort - av stam. Aldrig förr har jag vandrat i en trädgårdspark med en sådan förkärlek för björk. ♥

o18o7 De Bergianska rötterna, Stockholm.

..& ett par trädgårdsparker har vi allt strövat i. Omslagsfotografiets väldoftande tulpaner från vår i Bergianska, Stockholöm, & nedoms snövit från förfluten vårmånes Botaniska, Göteborg; när hon levde invid & vi smög in så gott som alltid. De osedda Linnéträdgården - rikets äldsta botaniska trädgård, belägen i Uppsala - samt Sundborns dalagrönska i LARSSONS busiga Lilla Hyttnäs-trädgård, får mig nyfiken; vad de olika carlarnas vitalitet har åstadkommit, är kan hända väl värt att förnimma med varenda ett av de sinnen vi förärats.

o15o6 Snövit Saga / Botaniska trädgården, Göteborg. Azemine.

o18o531
BOTANISKA & BERGIANSKA.

Carl & Karin.

Ideligen yppas: Hon levde i hans skugga.
Är det en mer ogin variant av sanningen:
Hon levde som hustru åt en fullkomligt lysande man!

Det råder inga tvivel om att Carl Larsson ansåg att kvinnans plats vvar i hemmet & inte bakom staffliet & att han genom hela äktenskapet var den dominante artisten, kring vilkens arbete livet kretsade. Karin lade sina egna konstnärsdrömmar åt sidan när hon gifte sig med Carl, tog ett kliv åt sidan, för att främja Carls karriär. Men hon tog ett bestämt kliv. /Karin Larsson & blommorna i Sundborn / Christina Högardh-Ihr.

»Man räcker ej till på två håll. Då måste ettdera gå på slarv & man blir ledsen & utpinad i onödan. «

Karin.

Carl & Karin.

I Grez-sur-Loing, France, förälskade sig unge Carl (1853 - 1919) i mörkt sköna vallonättlingen Karin (1859 - 1928) - & jag älskar den sekelskiftessaga familjen Larsson- var; är, i folksjäl ännu livs levande, förevigade i herrens aquareller av skandinavisk, japoniserad jugend med djärvt nationalromantiska penseldrag.

(Älskar, utan att se rosenskimmer: i sektion ALLENA är skriften Tillsammans, var Larssons vedermödor inses & gemenskap avundas, publicerad.)

Fru Larsson var essentiell för hans framgång - & skildrad berättelse ger sken av att han förstod att uppskatta detta; bara se de älskvärda målningarna! Skuggköld känner kvinnan endast när mannen vänder sin lågas sken bort från henne; inte ser henne, inte belyser hennes inverkan & djupa värde.

Hos henne finns intet behov av världens åskådan - hon behöver inte omvärldens firande bekräftelse. Blott hennes Man & de barn hans närvaro givit, skall aldrig förglömma henne. Om så, skall hon aldrig förtvina. De kreativa kvinnor vilka när primära drömmar om berömmelse för konstnärinneskap, före de önska ett lyckligt familjeliv, är jämförelsevis ytterst få. Att prisas av sin make är den klassiska kvinnans triumf.

De hemvävda tyger Karins experimentella, fria händer lät bjärt brodera, som sedermera förevigades i Carls exceptionella Sundborn-verk, inte endast skapade familjen Larssons intima hemkärhet & bidrog till makens konstmässiga framgång; faluröda Lilla Hyttnäs & dess boende samt gästande,. De frös fast i tiden, som en form av nordisk, naturnära civilisations folkliga ideal för estetik, romantik & strävsamhet - som en dyrbar gåva till de efterlevande; till dig & till mig.

Ateljé-Idyll (Karin & Suzanne) / Carl Larsson.

Flortöcken.

Så höljde min nymph, på Floras Fest.. / Ett enkelt & skiftadt flor.
C. M. Bellman, 174O - 1795.

o19o5o9 I körsbärskimonon, som mor så gärna önskat att vi sedan hennes födelsedag har delad vårdnad om stycket.

o19o512 Under körsbärsträdet, som jag vid mognad tack & lov kunnat nå de mörkast röda från, högväxt som jag är.

Flora: i den romerska mytologien: blomstergudinnan; i modernt spr. ofta ss. poetisk personifikation av naturens förmåga att alstra blommor. Floras barn, blomstren. Stiernhielm.

Flor: tunn, lätt, mer l. mindre genomskinlig vävnad av siden l. halvsiden l. bomull l. linne l. ylle; jfr CHIFFONG, GAS, KRÄPP, TYLL; ofta om ett för sitt ändamål avpassat stycke av en sådan vävnad. Band av glest flor till garnering av damhattar. Ljuskronor & speglar voro under sommaren omlindade med skärt flor till skydd mot flugor & damm. Tätt flor. Svart flor användes i synnerhet till sorgdräkter. Lätt, tunt som flor. Någre småsaker till H:s M:tz & Frökens behoff i floor & lärefft.

Töcken: om oklarhet l. disighet i luft(en) som begränsar l. skymmer sikten (för ngn); dimma, dis, tjocka; äv. om sådan oklarhet osv. förorsakad av rök l. stoft o. d.; förr äv.: sky l. moln. Strax föll vthöffuer honom tökna & mörker. / SVENSKA AKADEMIENS ORDBOK.

Flortöcken: poetisk benämning för den starka blomdoft som vilar över våren, likt ett skirt flor av floras doftpartiklar, som kännes vara omtöcknande. Vi vandrade in i ett flortöcken & det doftade så ljuvligt att det var som om berusande. / Rándottir.

o19o52o När pärombloms knoppar brustit. De vårens blomster vilka generöst sprider flortöcken har jag hungrigt nosat på & de doftmässigt försynta; körsbär & päron, har förevigats i kameraöga.

Paris.

Erik Satie. Piano. Gnossienne No 4. Partitura. Audición: fler franska tongångar: FRANCE.

Vid trivsel i Kalifornien o16 kändes jag tillfreds med att benämnas som fransyska i stil & tunga; den amerikanska idén om Europa, applicerad på Marielle.

Brigitte Bardot.

Samtida fransyska är desto mer bekväm av sig & kosmopolitiskt slätstruken, men fransk vintage är bohemisk elegans i smärt midja & slarvig sensualism; bröstvårtor som flirtiga pärlor, armhålorna indikerar bevuxen könsmognad. Frisyren är inte tillrättalagd; hon är tjusig, men inte tillrättalagd.

Naturligt oslipade diamanter i trippande klack & röd fläck - i mitt fall från rödbetssaft - av vin på underkjolen, njutande croissant & cigarett - i mitt fall jazz.

..med en liten missad kajalskavank på kinden.

Vid resa med Norrlandsnattåget anammade jag Frankrike: denna Röda Korset-blåsa ingav mig, i passionsrött & slits(upp)knäppning blottläggande spiror, fransyskans sinnlighet - & ser man på! Vid kik på lapp som sade lin/viskos, berättades att den de facto tillverkats i Paris - & med ens kändes dess ostrukna otillrättalagdhet självklar; självklart kan en fransyska ha bättre saker för sig än att ha rynkat lin i åtanke - vissa dagar skall hon föredraga att hålla i palett & (jazz)cigarett, bara slarva omkring efter att hon vid O7-snåret besökt det lokala bageriet för att överraska l’homme med croissant de bourre.

Färgåtergivning.

Under mina resor i Frankrike tyckte jag om romantisk arkitektur, fransk radio & frukostcroissant. Hur Z & jag delade det snurriga bakverket, kafévilande från blötheten från höstinfallande cykeläventyret o1o, genom västra Europa (BYCYCLEOPS: LUFF OF LIBERDADE) - & jag minns gästandet hos en vardagsberusad karaktär som bad oss välja ost (men av utbudet förstummades vi), & vid middagsbordet orerade - endast på det förnäma språket, om: en vacker men ondskefull blondin han levt med & huruvida vi var ärliga främlingar el. skulle komma att sprätta upp hans närvarande moder: comme un poisson.

En mysig charkuteribräde-afton i Paris bråkades det om kärlek & ond i sinnet som jag var, blev jag kraftigt förnärmad när en aggressiv, svart buffel dunkade in i mig vid vår passage i trappor. Ilsket spottade jag honom i nacken & än idag prisar jag mina skyddsänglar för att den burduse ingenting märkte..

o1o Chill i Noyon.

Tillvaron var desto lugnare i ljuva Noyon, i metropolens lantliga utkant. Snälle Fabe ville med vildörter råda bot mot min svåra förkylning, & jag läste om meskalin rusad av hans ganja. För vidare färd fick jag kamomill med mig; Z fick fröer.

I skinande argankur.

Lucia-visit o13 med rosade sällskapet Zar: jus de pamplemousse & Louvrén - sedan lämnade han mig på en bensinstation varifrån jag sakteliga fördes söderöver. Affärsmannen Albert vem skjutsade mig bjöd i sällskap med sin kollega (knappt ätlig) foie gras-sallad i sydfransk bymiljö jag aldrig skall glömma. Det var december & sommar.

Kung Feral & jag gästade under vår liftarresa o15 (Münster - Valencia: FABLE FEMMES) än en generös & egen fransos, boende i vinodlingshöjd. Han samlade konst & koraller i ett hem hans händer byggt; möblerat med egna, imponerande snickerier. Han serverade oss fransk födolyx & trädgården doftade rosmarin.

Vid min duschning i herrens utsmyckade hem smorde jag av misstag in mig med graisse de canard, förväxlat med kokosolja. Ännu ett tokigt duschminne är från Paris sekelskiftesbyggnader, var en trångbodd kvinna hade placerat den oplacerbara duschkabinen i köksvrå. Den var det en parisisk upplevelse att tvåla in sig i.

Lår inbjudande en hand.

o1o11o3
Paris, baby!
Nu ska jag duscha i köket. För det är där duschen är.